Riksförbundet Stavgång Sverige

Friskvårdsbidraget

Friskvårdsbidraget infördes i Sverige 1988. Syftet var att arbetsgivare kan inspirera sina anställda att träna mer. I och med att det blir en avdragsgill kostnad bestämde riksdagen ett översiktligt regelverk som sedan Skatteverket modifierade. Exakt hur rollfördelningen är och har varit är inte riktigt tydlig för oss. Det övergripande regelverket innebär att ingen utrustning får köpas för friskvårdsbidraget. 

  • Hur är det möjligt att denna träningsform är exkluderad från friskvårdsbidraget? 
  • Vilka argument finns att inte inspirera till en träningsform som passar utmärkt för målgruppen 45 +? 

VI skulle nästan vilja hävda att friskvårdsbidragets regelverk skulle kunna uppfattas vara åldersdiskriminerande. Dessutom gror en tanke hos oss att det även skulle kunna vara ofördelaktigt för personer som inte håller på med någon idrott eller gillar gym. Om det innebär att det skulle kunna uppfattas vara diskriminerande mot ett visst genus är osagt, det får andra fundera över. 

Om det nu är så att Skatteverket gjort en tankevurpa eller missförstått riksdagens intentioner med friskvårdsbidragets regelverk så borde det kunna justeras eller tolkas om. Om det verkligen är så att träningsstavar i dag inte omfattas på riktigt så tror vi att det finns ett värde för folkhälsan att faktiskt ändra på regelverket så fort som möjligt. 

Om vi är överens om att samhällets utveckling bidragit negativt till folkhälsan så behöver samhället verkligen skapa starka krafter emot. Tyvärr finns annars risken att folkhälsan inte kommer att bli bättre på många generationer. Hur skall vi med alla medel bidra till att folkhälsan blir bättre? Det är en fråga som alla beslutsfattare borde ägna sig åt. Vår övertygelse är att Sverige behöver tänka nytt.  

Skall all utrustning vara möjligt att köpa för friskvårdsbidraget? 

Vi tycker att det är viktigt att hålla två bollar samtidigt i luften. Friskvårdsbidraget bör:

  • Främja frekventerad fysisk aktivitet och bidra till folkhälsan – övergripande målet
  • Tillåtna varor/tjänster bör kunna användas av den stora majoriteten
  • Tillåtna varor/tjänster bör bidra till kamratskap och sammanhållning där det kan eller skall vara möjligt att enkelt kunna utöva tillsammans
  • Inte bidra till lyxkonsumtion av idrottsformer som faktiskt många inte kommer i närheten av (tex en skidresa för en svensk familj till fjällen kostar 5-siffriga belopp, vilket många inte har råd med) 

Samtidigt finns inga krav på uppföljning eller utvärdering om friskvårdsbidraget verkligen gör skillnad. Om en anställd köper ett gymkort finns ingen som helst uppföljning om personen som går dit. Med den utgångspunkten att var och en faktiskt har ansvar för sin egen hälsa så kanske det är helt i sin ordning. 

Vi kommer aldrig att vika i den här frågan. Ett par träningsstavar måste kunna köpas för friskvårdsbidraget. Om du delar denna uppfattning så får du gärna bli medlem av bara den anledningen eller vilja driva frågan tillsammans med oss.